Lördagen den 19 oktober kom både Mårten och Staffan till Tokyo för att gå på kurs en vecka. Vi ringde dem på lördagen direkt då de kommit till hotellet, men de var inte vidare pigga efter flygresan, så vi kom överens om att träffas på söndagen istället.  Men då hade Jesse ont i halsen så det blev bara Ann-Sofi som åket iväg till Shinjoku. Med sig hade hon denna bild på hotellet, som vi hämtat från internet. Utan den skulle det varit svårt att hitta bland alla skyskraporna.

High above Shinjuku, the Hotel Century Southern Tower offers a luxurious escape from the bustling city below. The elegant yet functional accomodations are conceived to meet the special needs of business traveller.

De gick en rejäl långprommenad, började i Yogiparken med Meiji shrine och fortsatte sedan till Shibuya.. Vi ser Mårten & Staffan under den pampiga entéporten till parken.  Man kunde också se söta barn med traditionella japanska kläder. Man kunde riktigt se hur mallig flickan var för sina fina kläder, hon stog blickstilla och poserade för allla som ville ta bilder.

 

Mitt i parken ligger Tokyos största Shinto tempel. Då vi bodde i Tokyo förra gången bodde vi i Shibuya och hade vi närmare till Yogi parken och gick ofta dit. På nyårsnatten var Karin, Anna och Martin där tillsammans med minst en miljon japaner. På nyåret ska man offra pengar till templet, men då en miljon människor ska göra det samtidigt tå räcker ju inte de vanliga sparbössorn till. Bakom där Mårten och Staffan står hade man spänt upp några hundra kvadratmeter pressenning och i dem fick man kasta sina slantar från avstånd i den enorma kö som ringlade förbi. Ett flertal poliser stod på post med kravallvisir för att inte få pengar i ögonen.  Karin och Jesse var där på nyårsdagen, då var det högst en halv miljon japaner där. De flesta, även vi, köpte vackert dekorerade pilar. Men då vi gick ut ur parken såg vi att de flesta kastade pilarna i en stor sopcontainer, samtidigt som de höll händerna mot varandra och bugade.

Konstigt! Köpa en pil för 1000-2000 yen och sedan kasta den direkt. Förklaringen kom dock nästa vecka från språklärarinnan. Hon skrattade och sade: " Det var ju förra årets pilar, de har förlorat sin kraft".
 

Just den tiden på hösten bär flickor sina dockor till templet som bevis på att de har blivit stora. Deras barnasjäl finns i dockan och den överlämnas till templet.  Ann-Sofie frågade vad man gör med alla dockorna sedan. Svaret blev att man tittar om det finns några extra fina som förtjänar att komma på musem. Resten bränner man.

 

Turligt nog var det två bröllop den dagen. Bröllopsföljena fotograferas alltid framför templet och tågar sedan över den stora tempelgården. Bröllop kan gå till på många olika sätt i Japan. Det förekommer också mera västerländska seder. Över huvud taget är japaner pragmatiska vad gäller religion, det är t.ex. OK att gifta sig i ett shinto shrine och begravas i ett buddisttempel.  Bröllopen är ofta mycket påkostade med stor fest på dyr resturant. Men gästerna får bidraga till kostnaden. Som bröllopspresent ger man ett kuvert med en väl tilltagen penningsumma.

Efter att man tittat på templet gick prommenaden mot Harajuku, där det särskilt på söndager är full fart. Massor med ungdomar åker dit för att spexa och musicera, utklädda i fantasifulla kläder ofta i punkstil. Det är inte så många som spelar bra, men humöret är det inget fel på.
 

Gatan ner mot Omontesando och Oriental Bazar är verkligen packad med ungdomar som går och tittar och kanske shopar i alla små affärer med hippa kläder.

 
 

Efter Oriental Bazar, där Mårten och Staffan handlade till barnen fortsatte prommenaden till Shibuya. Där är det också mycket på gång på söndagar. man spärrar av en av de stora gatorna och så får de ungdomar som vill gå dit och sätta upp sina poporkestrar. Notera den stora TV-skärmen på väggen, sådana ser man lite var stans det finns två i just denna korsning.